”Svarar man ärligt på frågorna?”
När vi pratar om digital referenstagning med blivande kunder får vi ofta frågan ”Svarar man ärligt på frågorna?” – en både viktig och relevant fråga. I en referenstagningsprocess är det självklart viktigt att svaren både är ärliga, utförliga och relevanta.
Många arbetsgivare som använder Referenstagning.se uttrycker att de – efter att de förändrat sitt arbetssätt och satt igång med digital referenstagning – blivit förvånade över att återkopplingen från referenterna känns ärligare än de svar de tidigare lyckats utvinna över telefon samtidigt som svaren ofta även blir mer utförliga.
Varför är det så? Vi utforskar ämnet lögner och belyser några olika anledningar nedan.
Vad säger forskningen om lögner?
Jeff Hannock, professor i kommunikationspsykologi på Stanford University, menar att människor generellt är ärligare i skrift än i konversationer över telefon och i fysiska möten. Jeff menar att det blir mer spontant och inte lika genomtänkt när man pratar direkt med någon.
”Mejl och sms ger oss lite mer tid. Då kan vi formulera ett ärligare svar än när vi ställs mot väggen,” säger han till SVT enligt den här artikeln i tidningen Må Bra.
Pär Anders Granhag, professor på Göteborgs universitet, har lögner som specialintresse. Han menar att ljuga är ett mänskligt grunddrag och säger i en intervju i Aftonbladet:
”Ofta tänker vi inte ens på att vi ljuger. Vi slänger ur oss en osanning för att det känns bekvämt just då.”
På tal om tid: Digital referenstagning ger tack vare tjänstens natur även referenten betydligt mer betänketid än motsvarigheten över telefon (där referenter inte får möjlighet att reflektera särskilt länge över frågorna innan de förväntas svara), vilket kan förklara varför många arbetsgivare upplever att de får ett mer utförligt och genomtänkt svar i skrift än över telefon.
”Jag vill kunna lyssna på tonalitet och nyanser för att höra om det finns några ugglor i mossen.”
En invändning till att byta arbetssätt från traditionell till digital referenstagning som ibland bubblar upp är att man i digital referenstagning inte kan fånga upp referenters tonalitet och nyanser. Här finns det dock några fundamentala utmaningar som man bör beakta.
Undersökningar visar nämligen att det generellt är väldigt svårt att avslöja lögnare. De flesta undersökningarna som gjorts visar dessutom att människor endast gissar rätt hälften av gångerna. Inte bättre än slumpen, med andra ord.
Vidare så visar undersökningar att till och med yrkesgrupper inom polis och rättsväsende som är specialutbildade på området har en träffsäkerhet på endast 50–60 procent. Dels så misslyckas vi ofta med att genomskåda lögnare, dels så misstror vi människor som talar sanning.
”Problemet är att vi människor blandar ihop allmänna saker som utseende med vår värdering av om en person ljuger och detta leder till att vi tar alltför snabba beslut,” säger Maureen O’Sullivan, professor i psykologi vid universitetet i San Francisco, i den här artikeln.
Sammanfattningsvis
För att ha en chans att identifiera potentiella lögner under ett samtal så bör man helst vara utbildad i samtalsteknik och även ha mycket erfarenhet av svåra samtal, annars är risken för att det blir fel överhängande.
Alternativt så kan man förbättra förutsättningarna för en ärlig referenstagning genom att introducera digital referenstagning i sina rekryteringsprocesser.
Mer om lögner:
I den här artikeln delar Erica Ericsson, SRI:s expert på säkerhetsprövningsintervjuer, med sig av sina tankar kring lögner och tips på hur man kan arbeta med att indikera dem.
Peter Helin är Affärsområdeschef för Referenstagning.se på SRI där han hjälper arbetsgivare att digitalisera sina referenstagningsprocesser. Peter har lång erfarenhet från rekryteringsbranschen och delar gärna med sig av sina insikter från sitt arbete med att hjälpa många av Sveriges och världens mest namnkunniga arbetsgivare att rekrytera mer effektivt i över ett decennium.