
När det pratas och skrivs om referenstagning, både traditionell och digital, så dyker frågan kring validitet ofta upp. Man kanske har läst att referenstagning har låg validitet. Man kanske även har tagit del av forskning som påvisar att man kan höja validiteten genom att arbeta digitalt och på så sätt ställa frågor i ett standardiserat, strukturerat format och även få in svar från fler referenspersoner än i en traditionell referenstagningsprocess.
Men – och det är här är ett viktigt men – frågan kring verifiering av referensgivare dyker tyvärr inte upp lika ofta.
”Vi har vid flera tillfällen gått på nitar.”
– HR Business Partner
Många som arbetar med HR och rekrytering uttrycker en oro för att man helt enkelt inte vet om man pratar med rätt person vid referenstagning. Vissa uppger till och med att de i organisationen vid flera tillfällen har ”gått på nitar” när de tagit referenser över telefon.
Samtidigt visar en rapport från Stockholms Handelskammare att det fuskas mycket i jobbsökaningar. Det fuskas faktiskt så pass mycket att majoriteten av direkta arbetsgivare och rekryterings- och bemanningsföretag som svarat på undersökningen uppger att de vid något tillfälle valt att avbryta en rekryteringsprocess med en kandidat för de, vid en bakgrundskontroll, upptäckt grovt felaktiga uppgifter.
Att ha hög validitet i referenstagningsprocessen – och tillförlitlighet i rekryteringsprocessen i stort – är så klart viktigt, men om två av tre referensgivare utger sig för att vara tidigare chefer eller kollegor men i själva verket är kandidatens mamma och bästa kompis så betyder validiteten inte mycket.
För att säkerställa en process med både hög tillförlitlighet och hög validitet så är det därför viktigt att hitta säkra metoder för att verifiera referensgivare på ett säkert sätt.
På Referenstagning.se har vi valt BankID som verifieringsmetod mycket på grund av tjänstens överlägsna täckningsgrad hos den svenska befolkningen.
BankID själva uppger att de kommer att passera 8 miljoner användare 2019 och har över 97% av svenskar i åldersspannet 21–50 år som användare. Med hjälp av BankID kan våra användare snabbt identifiera bluff-referenser i sina processer.
En annan metod som kan användas för att verifiera identitet är LinkedIn. Utmaningen med LinkedIn som verifieringsmetod är dock att endast ca 30% av Sveriges befolkning använder LinkedIn samt att användarna är överrepresenterade i vissa målgrupper, vilket därmed minskar sannolikheten att en person hittas och kan verifieras.
Vill du veta mer om verifiering av referensgivare vid digital referenstagning? Kontakta oss

Peter Helin är Affärsområdeschef för Referenstagning.se på SRI där han hjälper arbetsgivare att digitalisera sina referenstagningsprocesser. Peter har lång erfarenhet från rekryteringsbranschen och delar gärna med sig av sina insikter från sitt arbete med att hjälpa många av Sveriges och världens mest namnkunniga arbetsgivare att rekrytera mer effektivt i över ett decennium.