Alla har vi väl dragit en vit lögn någon gång, vi är ju trots allt bara människor. Men när det kommer till jobbsökande så är det mer vanligt förekommande än man kanske kan tro att människor “kryddar” sina jobbansökningar med bland annat utbildningar som man aldrig genomgått och tidigare jobb man aldrig haft, visar en rapport från Stockholms Handelskammare.
Ett vida utbrett problem
Problemet med fusk i jobbansökningar och rekryteringsprocesser är, enligt rapporten, så pass utbrett att 60% av de direkta arbetsgivare som svarat på undersökningen uppger att de någon gång upptäckt så pass grovt felaktiga uppgifter i en jobbansökan eller en kandidats berättelse att de valt att inte gå vidare med kandidaten. Bland de svenska rekryterings- och bemanningsföretagen är andelen ännu högre, hela 76%.
Vanligast är att man ljuger om tidigare arbetslivserfarenhet följt av att man mörkar brott och domar, ljuger om sin tidigare lön, inkluderar utbildningar så som universitets- och högskoleexamina man aldrig tagit samt ljuger om bolagsengagemang.
Rapporten visar även att hela 97% av de tillfrågade arbetsgivarna använder referenstagning som verktyg för att verifiera kandidaters bakgrund och erfarenheter. Samtidigt uppger 29% att de inte har någon policy kring bakgrundskontroll av kandidater vid rekrytering.
Med detta i åtanke så gäller det att vara på sin vakt även när det gäller de personer som kandidaten uppgett som referenspersoner.
Digital verifiering säkrast
Det är nämligen inte helt ovanligt att referenspersoner som kandidaten uppgett som tidigare chef inte alls har varit kandidatens chef – eller kanske ens arbetat på det angivna företaget – något som i förlängningen kan leda till både orättvisa övertag framför andra kandidater och, om arbetsgivaren har riktigt otur, ordentligt kostsamma felrekryteringar.
Vid “traditionell” referenstagning, där referenser tas över telefon, är ett sätt att verifiera om en referensperson är den hen utger sig för att vara att ringa till företaget som personen säger sig arbeta på och helt enkelt fråga om personen arbetar/har arbetat där. Detta är dock ett tidskrävande och inte helt pålitligt arbetssätt.
En annan metod, för att verifiera referenspersoner, är att söka efter den angivna referenspersonen på LinkedIn. En utmaning är dock att endast ca 30% av Sveriges befolkning använder LinkedIn, vilket därmed minskar sannolikheten att en person hittas och kan verifieras . (Källa: Internetstiftelsen).
Det säkraste sättet är därför att verifiera referensens identitet digitalt genom tjänsten BankID. Hela 97,5% av svenskar i åldersspannet 21-50 år har BankID – som enligt prognos kommer att passera 8 miljoner användare 2019 (Källor: SCB och BankID.com). På Referenstagning.se används BankID som verifieringsmetod för att säkerställa trygghet i referenstagningsprocessen.
Peter Helin är Affärsområdeschef för Referenstagning.se på SRI där han hjälper arbetsgivare att digitalisera sina referenstagningsprocesser. Peter har lång erfarenhet från rekryteringsbranschen och delar gärna med sig av sina insikter från sitt arbete med att hjälpa många av Sveriges och världens mest namnkunniga arbetsgivare att rekrytera mer effektivt i över ett decennium.